Föräldraskap

Finns det nåt som är svårare & klurigare än föräldraskap?

Man vill sina barn väl.

Man oroar sig för dem.

Ofta finns känslan att inte räcka till, att ta fel beslut, att

agera fel.

Jag försöker lära mina barn ärlighet & omtanke.

Medkänsla & självmedvetande.

Vi tycker & tänker inte likadant i allt.

Men det vore väl konstig om vi gjorde det.

Vi är ju inte samma personer utan olika.

Jag vill tro & tror att mina barn känner att de kan prata med mig,

inte om allt: Men väl om det de själva vill prata om.

För vill man verkligen veta precis ALLT som förälder?

 

Att de känner ett förtroende,

Men jag är INTE deras kompis. 

Jag kommer alltid vara deras förälder, kompisar har de fler

av

Men de har bara en mamma!

En del anser att jag curlar mina ungar.

Jaha? So what?

Det är faktiskt mitt beslut som förälder

Men trots curlandet så har jag två ungar

som inte är rädda för att ta i & arbeta.

Men jag curlar inte i allt.

Jag låter ungarna begå misstag, få en näsbränna

emellanåt.

Det är nyttigt tror jag.

Båda två har ibland gjort dåliga/fel val.

Visst har jag haft dåligt samvete för att jag

ej hindrat dom i tid,

Men vad hade de lärt sig på det?

Jag är säker på att mina barn kommer att växa upp till starka

vuxna, som vågar stå för vad de tror på.

Och jag är lika säker på att de kommer fortsätta göra mig

stolt.

Precis som de redan gör!

TACK mina älskade barn för att

ni är just de ni är!