Mina föräldrar var kloka. De lärde mig många saker, gav mig goda värderingar & en stabil grund att stå på.

Några av grundorden de lärde mig var: Ödmjukhet, vänlighet, respekt, kärlek & medkänsla.

Jag tycker att det är egenskaper man ser alldeles för lite av nuförtiden. Det är många som först & främst ser till sig själva & sitt eget. Oberoende av vilka de trampar på för att komma till sitt mål.

Vad beror detta på? Är det för att vi lever i en för "snabb" värld. Där de materiella & kommersiella värderingarna styr?
Är det verkligen störst går först som gäller?

Ska det inte räcka att vara en bra person för att bli behandlad väl?


För kom ihåg: Behandla andra som du vill bli behandlad själv!

Tycker man ofta hör människor som säger att de avskyr skitsnack & ryktesspridning, men som sedan är otroligt snabba med att göra just det.